Arbetsintervju

Idag har jag varit iväg på en arbetsintervju i Linköping, jag är extremt nöjd med mig själv att jag hittade dit jag skulle.  Men ute i god tid och förberedd efter att ha studerat färdvägen noga på eniro, plus att ha skrivit en lång fusklapp om hur jag skulle svänga i de olika rondellerna.
Väl inne i Linköping var det vägarbete på "min" gata, jag gav mig själv en stor klapp på axeln eftersom det var många minuter kvar på klockan och letade alternativa vägar. In till ett parkeringshus jag lyckades hitta utan några smärre problem, var rätt säker på att det låg nära till adressen jag skulle till vilket iof inte säger mycket eftersom mitt lokalsinne kan vara direkt kasst!
Men ute från parkeringshuset stod jag till och med på rätt gata, vilken tur! Istället för att springa upp och ner för gatan bestämde jag mig för att haffa någon människa och fråga efter adressen. Och vilka människor jag fick tag i sedan då! Det är helt underbart hur hjälpsamma helt främmande människor kan vara. Det finns hopp!
Intervjun tyckte jag gick bra, visst är det alltid lite pirrigt men jag tror nog att jag fick fram vem jag är.
Det var ett väldigt intressant jobb, verkligen någonting som jag väldigt gärna vill ha. Så nu är det bara att vänta och se, och hålla tummarna så klart.

Imorgon är det dags igen, fast i Norrköping denna gång. Får se vad det kan vara för någonting men jag ser det som enbart positivt att få komma ut och visa vem jag är.

Nu ska biceps få ett pass de sent glömmer och sedan blir det sofflocket för min del.