Super Josephine

Jag är precis hemkommen från gymet där det blev ett benpass och en runda med crosstrainern. Svettig, lite äcklig och sjukt nöjd sammanfattar mig just nu! Det går inte att komma ifrån att jag inte är i mitt livs bästa form men jag kämpar på så gott jag kan. Det som gör mig extra nöjd idag är att jag höjde vikterna på flera övningar, underbart! Trots mitt lull-lull känner jag mig grym!

Snart så...

På måndag går Robban på semester så nedräkningen har verkligen börjat. Det ska bli så skönt och härligt att ha honom hemma i en hel månad! Det som är planerat är Liseberg som vi sticker till på lördag men annars blir det nog en månad med ömsom lata dagar hemma och upprustning/småfix med huset.
Sedan i augusti börjar Philip på dagis och jag måste ut i det verkliga livet. Jag har varit hemma i 1½ år nu, inte klokt hur fort det går. Det ska bli skönt att komma ut på någon slags arbetsmarknad igen men jag kan inte sticka under stolen med att det är rätt skönt här hemma. Absolut en tvetydig känsla, både spännande och väldigt läskigt. Fast mest spännande!

Mjukisbyxan symboliserar frihet

Det jag absolut älskar mest med att bo på landet är att jag kan gå utanför dörren utan att försöka fixa mig själv till perfektion. Någonting som ändå är ouppnåligt eftersom gränserna hela tiden ändras och slutar med frustration. Visst vill jag helst inte gå utanför dörren och se ut som "hej kom och hjälp mig" ´men det är inte så otroligt noga. I stan höll jag på och fjantade mig framför spegeln bara för att ta en promenad. En väldigt skillnad om man jämför med nu. Dagens promenad, helt prestationslöst och jag kan ändå känna mig riktigt nöjd med mig själv trots brist på perfekt utseende. Det är frihet!

Vilken midsommar

Vilken härlig helg vi har haft, full rulle hela tiden och varken tid eller lust till att sitta vid datorn.
Midsommarafton spenderades först på Löfstads slott kring midsommarstången, inte lika mycket folk som förra året men där hade väl vädret ett finger med i spelet. Philip sprang runt så mycket och var helt fascinerad av både midsommarstången och alla andra barn så när vi väl dansade somnade han nästan i Robbans famn.
Efter dansen åkte vi hem allihopa, vi och gästerna, för att äta sill lunch. Vilket betyder en massa färskpotatis med smör för min del. Bagar-Robert hade köpt med sig brytbröd som han hade bakat på morgonkvisten så jag hade faktiskt köpt hem smör för första gången på antagligen 5 år. Jag önskar att jag kunde säga att det var en stor besvikelse med smör men det var det så klart inte!
Vi fortsatte ha en rätt traditionell midsommar med ömsom sol och regn, kubbet åkte fram, grillen tändes och kvällen avslutades med en hel radda nylärda snapsvisor.

Lördagen var det  väl inte så mycket full rulle här hemma iof. Pizza och slöa framför tv:n i princip hela dagen men det är inte fy skam det heller.

Midsommar

Någon som missat? Update imorn...

Omkastar mina prioriteringar för idag

Efter en nästan helt sömnlös natt är det en rejäl underdrift att säga att jag är trött. Det skulle vara skönt att lägga sig en stund men jag vet hur lätt det är att jag ligger på tok för länge så det är bättre att låta bli. Midsommar imorgon vilket betyder att det är rätt mycket att göra idag. Men Philip ville sova en tidig middag så jag pausar mitt i det evinnerliga städandet och tänker prova på mitt nya The Sims 3 medeltiden!
Jag hinner inte egentligen men det struntar jag faktiskt i, det får bli som det blir helt enkelt.

Vill spy av äckel!

Jag vet inte vad fasiken det är som händer idag! Ungefär två sekunder efter att jag dammsugit plockar Philip upp ytterligare någonting smarrigt från golvet. Kan inte vara någon fara tänkte jag, jag har ju dammsugit och allt är rent och fint. Inte en smula på golvet, måste vara en väldigt liten smula i sådana fall.
Men det jag och dammsugar munstycket missade var ytterligare en jättestor fästing! Hur tusan kunde jag missa den? Denna gången tuggade Philip åtminstonde inte och han spottade ut fästingen själv.

Malte har nu fått en grundlig genomsökning. Katterna är ju inomhuskatter så de borde inte ha fästing. Visserligen har de mycket päls men man känner ju ändå direkt om de har något i pälsen så de borde också vara uteslutna. Får väl ta fram kammen och ge dem en omgång men först ska jag ta en lång dusch för det kliar över hela kroppen av äckel!

Smarrig frukost?

Är det inte skönt de morgnar man kan sitta i total harmoni och njuta av en kopp kaffe?
Det tycker jag i alla fall jag och det var precis vad jag gjorde medan Philip sprang runt och roade sig själv. Som vanligt gjorde han ett besök i hundsängen men när han kom ut därifrån såg han väldigt pilimarisk ut och med munnen full av någonting.
Han brukar kunna hitta hundmat där ibland och det är tydligen väldigt gott.
Eftersom jag inte vill att han ska svälja "hundmaten" var det bara att resa sig från köksbordet för att pilla i munnen på den lilla rackaren.

Det som kommer ut ur munnen på Philip är ett jättestort blåbär! Vad fasiken gör det i Maltes säng for igenom mitt huvud och jag går och slänger det i vasken. Men jag får inte riktigt ihop hur blåbäret har hamnat där så jag tittar lite närmare på det förmodade blåbäret och ser att det är en gigantisk FÄSTING!
Då ser jag också att det forsar massa blod ur Philips mun från den söndertuggade fästingen.
Tvångssköljning vill jag lova. Jag har fortfarande lite gåshud av ett otroligt äckel!
Sedan far det igenom huvudet att fästingar är lika med FARLIGT. Men tydligen inte i magen... sjuksköterskan jag pratade med fick sig ett gott skratt av denna äckliga incident.

Vem har gymångest? Inte jag!

Det blev en sen tripp till gymmet idag. Vi har haft Paulina på besök och tanken var att jag skulle fortsätta till Norrköping efter jag skjutsat hem henne. Sagt och gjort men fy vad det tog emot! Till och med när jag stod i omklädningsrummet försökte jag hitta på ursäkter för att slippa. Men när jag gick upp för trappan till maskinerna lossnade den känslan äntligen och det var hur kul som helst! Jag var till och med så taggad att jag körde cardio efteråt! Och det var ett bra tag sedan vill jag lova. Så nu känner jag mig grym!

Liten present

Vill visa min lilla present jag fick utav Robban. Såg dessa örhängen och tyckte att de var söta till vardags och det tyckte väl Robban med eftersom han var så snäll och köpte dem till mig.

Sitter just nu och försöker planera midsommar, har precis blivit klar till och med. Inköpslistan är skriven, nu ska jag bara skriva alla varor i rätt ordning. Ja, jag är lite störd. Men listan blev så satans lång så jag skiter i det här nu och går och lägger mig istället. Tyvärr försvinner den ju ingenstans utan finns kvar imorgon med.

Nu traskas det

Philip har gått med sin gåbil rätt länge nu och även några steg hit och dit. Men nu knallar han runt för allt han är värd. I fredags bestämde han sig för att våga släppa allt vad stöd heter och nu går han så stadigt att man inte tror att han har gjort annat. För oss här hemma känns det fortfarande väldigt ovant att se honom gå omkring.
Här är han ute och traskar med sitt favorit mjukisdjur.

"Hjälper" mig med disken genom att sno bestick-stället och ge det till Malte. Det syns inte så bra på bilden men han står och "skäller ut" mig när jag vill ta tillbaka stället.

När vi ändå är inne på Philip måste jag lägga upp de två försenade födelsedagspresenterna han fick i helgen.
Den första är från Niklas och Lotta. Philip förstod väl inte riktigt grejen men vi vuxna fick oss ett gott skratt.

Utav Helene fick han en söt liten solstol med tillhörande parasoll.

Bedårande!

Tårtkalas

Idag fyller Robban år och det har vi firat lite blygsamt med tårtkalas med släkten.

Blåbärstårta

Jordgubbstårta

Drama på akuten

Vilket sjujäkla benpass jag fick till igår... eller kanske inte. Istället tillbringade jag kvällen på akuten med en massa prover och sprutor eftersom jag fick så djävulskt ont i magen igen. Efter ca tre timmar fick jag åka hem utan att få veta vad som felas min mage, alvedon och vila är tydligen botemedlet. Så jag överlever nog ett tag till.

Kvällen blev inte direkt som jag ville men jag måste nog ändå medge att den var lite underhållande ändå. Det var människor med blödande sår som fick polisbesök och en liten tant med ett stort jack i huvudet.
Hon var faktiskt där när jag kom men skulle då gå hem utan att bli sydd men fastnade i väntrummet för att flörta med någon gubbe. Hon var ju påverkad av diverse grejer så det är egentligen bara tragiskt.
Någon timme innan jag blev hemskickad kom tanten in igen, denna gång med ambulans och sin man i släptåg. Hela sjukhuset fick höra hennes vredesutbrott om att hon minsann ville hem och fortsätta att dricka vin vid köksbordet. Men efter en stund tyckte hon att det mest var riktigt roligt att ligga där och skråla.
Som sagt så hade hon sin man med sig så det verkade som att han fick henne att stanna och såg till att bli röntgad och sydd så hon vaknjade nog upp idag med skaplig huvudvärk och ångest.

Själv är jag inte mitt bästa jag idag heller så det är verkligen skönt att bara vara hemma och göra så lite som möjligt. I eftermiddag blir det att fara till Vingåker, fira syster som muckar och klämma i mig smörgåstårta... undrar vad magen säger om det?

Nästan som ny

Tack och lov har magen gett med sig skapligt idag men jag känner mig överkörd av en ångvält. Bara förmiddagens promenad var otroligt jobbig så något lurt är det i kroppen. Men jag är glad över att jag mår så mycket bättre idag, så pass glad att det blir ett benpass ikväll!

Bakteriehärd

Idag vaknade jag upp med ett mystiskt magont som bara har blivit värre och också utvecklats till illamående, så inga kreativa små inlägg idag inte. Mitt i att jag tycker otroligt synd om mig själv är jag också irriterad på att här med är veckans träningsplanering spräckt. Ska snabbt som satan återgå till soffan och oja mig nu.

Bästa kompisar

Philip och Malte har gått bra ihop från första start men nu har de tagit ett steg längre, Philip har börjat leka aktivt med Malte och det är jätteroligt att se. Lillsnuttens absoluta favritlek är att någon jagar honom och när inte mamma och pappa orkar då blir det Malte som han terroriserar.
Philip grabbar tag i någonting intressant, oftast en bit av Maltes tuggben eller en bit papper, som han kör upp i ansiktet på Malte och kryper sedan iväg. Efter ett par meter vänder han sig alltid om för att se efter om han blir jagad, om han blir det skiner han upp som en liten sol och kryper vidare i en väldig fart.
Om han inte blir jagad kryper han tillbaka till Malte och kör upp tuggbenet/pappret i Maltes ansikte igen och piper sedan iväg. Om Malte är riktigt seg lägger Philip sin locksak framför nosen på Malte och väntar tills vovven nappar. Malte har alltså inget annat val än att leka med Philip.
En riktig liten retsticka kan min lilla pojke också vara. Han kan låtsas ge någonting till Malte men när Malte försiktigt ska ta vad det nu kan vara som Philip har inte handen rycks den lilla handen bort och Philip skrattar så gott. Sicken liten skitunge.

Laddar batterierna

Jag tog helt slut idag, någon drog ur strömmen eller batterierna laddades ur Kalla det vad ni vill.
Philip har blivit beviljad en dagisplats så idag har vi varit och tittat på lokalerna och pratat med fröknarna. Den kvinnan jag pratade med var väldigt trevlig och verkade sympatisk och pedagogisk. Barnen var
väldigt söta, jaghade halva avdelningen runt omkring mig som ville klappa på Philip.
Dagiset låg i en liten skogsdunge så utegården var ju perfekt! Men insidan... barnen bryr sig antagligen inte om att allt såg väldigt slitet ut men jag gör det! För det var verkligen nergånget och jag tycker synd om personalen eftersom ingen verkar vilja slänga åt dem lite pengar för att rusta upp dagiset med. Men jag antar att det inte är hur ny renoverat det är som är viktigast...
Han ska skolas in i mitten av augusti så det är väl lika bra att tacka ja till denna plats,annars vet vi ju inte när vi får en plats. Man kan ju alltid byta till vad som blir lämpligast beroende på var jag får jobb. Ingenting jag vill göra heller när Philip har rotat sig men samtidigt vill jag ju att han ska ha det bästa.
Jag vill ha ett dagis med toppenbra fröknar och bra miljö.Men förutom den slitna ytan verkade förskolan väldigt trevlig så det blir nog bra... hoppas jag.

Tufft det här. Med handen på hjärtat vill jag inte riktigt släppa iväg honom än. När jag såg en del av de mindre barnen mysa i sin frökens knä blev jag enbart ledsen, av helt själviska skäl.
Jag vill ju vara det knä som Philip ska mysa i. Jag är nog inte så duktig på det skrivna ordet för jag kan inte ens börja beskriva hur hemskt det känns. Fruktansvärt hjärtkrossande!
Men  jag kan inte heller sticka under stol med att jag tycker att det ska bli roligt och spännande att börja jobba. Blir helt klart ett upplyft för hushållskassan och en hel massa roliga saker vi kan göra när vi är lediga.
Kan jag inte ta med mig Philip till jobbet? Kanske inte.
Det blir nog bra när vi väl kommer in i karusellen och jag märker att Philip ändå tycker att mamma är bäst.
Usch, nu blev jag ledsen igen.

Gustavsvik woohooo

Ögonen svider, knän och armbågar värker av skrubbsår men vad roligt vi har haft! Det var länge sedan jag var på Gustavsvik så jag var rädd för att jag hade förstorat upp det hela i mitt huvud men det var lika roligt som jag mindes det! Sebbe tyckte det var superkul att åka de olika vattenrutschkanorna och forsen som jag och Robban turades om att åka med honom. Sebbe ställde också upp som lite Philip-vakt så att vi "vuxna" fick åka tillsammans. Philip var helt underbart nöjd i barnbassängen men roligast tyckte han att det var när vi alla var ute tillsammans på djupt vatten, speciellt när vågmaskinen var på.
Baddräkten visade sig vara ett utmärkt köp, visserligen fick jag gå och dra in magen hela tiden men den satt kvar över tuttar och rumpa nästan hela tiden så jag är nöjd.

Vilken helg! Nästa blir inte fy skam den heller, på fredagen ska Natalie firas för då muckar hon och på söndag fyller Robban år. Sedan är det midsommarafton ser jag här i kalendern. Satan i gatan vad fort tiden går!

Imorgon bär det av till Gustavsviks äventyrsbad! Killarna har aldrig varit där så det ska bli kul att visa. Ny baddräkt har inhandlats, tänkte att det vore bra med något som sitter kvar i forsen. Snygg sak, tyvärr snyggare på modellen. Speciellt efter allt lördagsgodis. Men å andra sidan är jag ingen modell heller.

Nya gamla vanor

Vilken vecka det har varit, fy satan vad duktig jag har varit! Har tagit tag i mina goda gamla vanor med STOR hjälp av Robban som pushar, berömmer och skäller. Jag är nyss hemkommen från mitt fjärde och sista styrkepass för denna vecka. Kul! Idag trivdes jag till och med på gymmet, det ni!
Det är inga träningspass i världsklass, jag är inte överdrivet stark och jag har inte alltid klockren teknik men jag har genomfört passen! Det känns i varenda muskel i min halvt förslappade kropp. Ja, nu överdriver jag rejält men jag är glad och passet idag var riktigt skönt.

Med goda träningsvanor kommer också en striktare kost och jag måste säga att jag har skött mig riktigt bra i veckan. Men idag är det lördag med allt vad det innebär. Började dagen med en sen frukost, NYBAKAT BRÖD! Det måste vara bland det bästa som finns.
Två personer på alla dessa frallor och varenda smula slukades.

Ahhhhhh BUSFABRIKEN Ahhhh

Oj oj, Busfabriken i Norrköping var verkligen ett ställe som jag hade underskattat. Det var asaskoj! Jag följde med tre av Philips fastrar och en liten kusin dit. Tanken var att Robban skulle möta upp oss senare men han stod på parkeringen när jag kom. Hmm... sen som jag var.
Jag tror nog att vi tyckte att det var barnsligt kul allihopa och Philip är nöjd med det mesta så han hade kul han med. Kusin Jesper som är 7 år höll igång oss allihopa och det var så otroligt kul att springa och klättra med honom, längtar lite tills jag kan göra det med Philip. De få gånger jag hade tid att stanna upp i allt skoj hann jag med att känna mig lite generad över att jag kanske var snäppet mer exalterad än vad Jesper var.
Men vad ska jag säga? I loved it!!!!!!! Kan jag ha 25-års fest på Busfabriken?

Jag hade faktiskt ingen aning om vad man kunde göra på Busfabriken och jag hade ingen aning om hur svettigt det skulle bli. Här har vi ett högt nät-torn man klättrade sig igenom för att komma till en rutchbana.

Erica på väg upp.

Denna studsmatta var iof liten men det var betydligt mer fjong i den än den stora vi har hemma.

Jag kan jag med.

Vi hittade en bebisgiraff till Philip, lite lugnare aktivitet.

När det droppade lite väl mycket från oss "vuxna" tog vi det lite lugnt i bollhavet, något som verkligen gick hem hos lillkillen.

Vad är så intressant? Ingen aning men något var det tydligen.

På varannan bild på denna rulle gapade jag så vi avslutar med en sådan bild.

Mamma tokig

Vilken tur för mig att Robban har så underbara systrar.

Bus!

Om ett par timmar byter vi ut buset här hemma mot Busfabriken med Philips fastrar och ena kusin. Wiiieee!!!!!

Lunchtime

Gårdagens lunchrester måste jag slå ett slag för. En helt vanlig gryta som är ovanligt god och lätt. Den kommer från förra svärmor, vi hade inte riktigt samma smak vad gällande mat men just denna rätt hade hon faktiskt träffat rätt med.

Currygryta med kassler

4port.
1 gul lök
2 morötter
2 tsk curry
1 tsk gurkmeja
4 dl basmatiris
8 dl vatten
400 g kassler
1 burk majs
olja att steka i
salt

What to do?
Jo, man börjar med att hacka löken och morötterna i små bitar och fräser detta i olja i en stor kastrull.
När det har fått färg tillsätter du riset, curry, gurkmeja och salt och låter detta fräsa en stund under omrörning.
Tillsätt vatten och låt allt koka under lock i ca 15min.
Skiva kasslern till små tärningar, tillsätt detta och majsen i risgrytan när den är klar och låt allt bli varmt.
Servera med turkisk yoghurt fär det är ett MÅSTE.

Bröd till denna rätt är väl egentligen väldigt överflödigt men satan i gatan vad jag var sugen på kolhydrater igår. Så då är hembakat valnötsbröd med lite "förbjuden" margarin på. Ett mycket bättre alternativ än ett halvt kilo godis.
Gott var det!

Men vad är det här!?

Starten på denna dag var inget vidare. Ont i princip överallt och så kommer jag upp till världens diskberg och matrester (som inte är mina!) i vasken. TACK kände jag då. Men irritationen gick över allt efter att diskberget minskade. Ibland kan jag fundera på om killarna i huset tror att vi har en liten hustomte inneboende som får all skit att försvinna. Vore praktiskt om det vore så, synd att det inte funkar med min skit.

Däremot är jag rätt glad över att det regnar nu och att jag hann med en promenad innan ovädret kom.
Vädret passar mig utmärkt med mina dagsplaner. Sitta inne och slöa, tänker INTE gör mycket vettigt idag och satan vad skönt det är.

(Philip bröt nyss strömmen till datorn och min gamla skärm lyckades gå sönder, det stärker bara min tes om att det får bli en slappardag. Det är en sådan dag helt enkelt.)

Egoboost

Nyss hemkommen från gymmet och ett benpass, väntar i skrivande stund på att äggen ska börja koka. Det var knappt jag ville åka hemifrån idag, soffan kändes mer lockande än gymmet. Men det var riktig kul och passet blev helt ok! 3:e passet denna vecka och jag är riktigt stolt över mig själv. Nästa steg är att lägga till cardio sedan börjar jag nog få fason på denna kropp. Men ett steg i taget. Något som är riktigt peppande just nu är att jag har en sambo som på min begäran är stenhård på att jag ska träna och äta bra. Nu längtar jag tills jag kan säga hej då till överflöds isoleringen!

Namnsdags och födelsedagsbarn

Igår var det Robert som stod i kalendern och min Robban blev uppmärksammad med en liten räkmacka på kvällen när jag hade kommit hem från gymmet. Mycket trevligt!

Och så idag den 8juni kl 15:50 var det ett år sedan Philip föddes! Det är inte klokt hur snabbt det går, både roligt och sorgligt på ett sätt. Philip hade sitt 1-års kalas i söndags så det blir inget speciellt idag, lite extra mycket lek möjligtvis. Imorse var vi uppe och sjöng för honom, som vanligt blev han jätteglad när vi kom in och ställde sig upp på en gång i sängen. Men när vi började sjunga blev han helt paff så han satte sig igen och såg väldigt förundrad ut. "nu har de blivit alldeles tokiga" såg han ut att tänka.

Utav oss fick han en xylofon och en kulram som båda blev en stor hit. Jag hittade även en sådan söt nappburk som han fick.

Han har också fattat hur man använder mormor och morfars present, gullungen. Andra små framsteg är just det där med steg. Han går för fullt med sin bil och fler och fler steg blir det även utan den, jätteroligt att se.

Min älskade lilla plutt!

Helg, å denna fantastiska helg

Vilken helg vi har haft! riktigt, riktigt rolig. Bästa på väldigt länge. Tänk på det bästa du vet, DET är vad som kan sammanfatta vår helg.
Vad har vi gjort? Vi har shoppat i Linköping, käkat oförskämt stora glassar i Söderköping, haft 1-års kalas och gått på utställning. Jag ska försöka fatta mig så kort det går och låta bilderna få tala för sig själv.

I lördags fick vi besök av Natalie, vi gick lite på stan i Norrköping, satt ute på en filt i solen med varsin kall öl och hade det gött. Bakade tårtor en bit in på natten... Det är alltid trevligt att ha Natalie här men den här gången var det även tur. Vet inte vad jag hade gjort utan henne, hon hjälpte som sagt till att baka tårtor och hjälpte till på söndagen inför kalaset, hon stod till och med ut genom mina frustrerade raseriutbrott.
Det är tur att jag har en sådan fin syster.

Hamburgarna vi moffade i oss på kvällen. De var bra mycket godare än vad de ser ut. (tycker de ser lite väl flottiga och äckliga ut på bilden)

Magen värkte rätt bra efter denna portion men en liten chokladbit ville jag promt ha. 5 minuter senare hade jag lyckats få i mig 200g choklad. Varför ska det vara så gott? Kan ju lugnt säga att jag inte mådde toppen efter det.

1-års kalaset! Japp, igår firade vi Philip som blir 1 år nu på onsdag. Eller folk runt om mig säger i alla fall att han blir 1, jag misstänker att de ljuger för hur har det kunnat gå såhär snabbt?
Det var strax under 30 personer som var här och ville fira med oss. Tackar och bockar tacksammast för att så många ville komma, att vädret blev helt perfekt för ett utomhuskalas och för alla fina presenter som Philip fick.
Jag tyckte att allt blev väldigt lyckat och väldigt trevligt. Nej, det räcker inte. Det blev SKITBRA och jag hade SKITKUL!

Tårtorna vi bjöd på.

Marsipantårtan blev jag besviken på, den skulle ha blivit mycket finare. Men det var första gången jag gjorde någonting sådant så det kan bara bli bättre. God var den i alla fall med rabarber inuti.
Födelsedagsbarnet skulle också ha en bit. Första gången någonsin han har fått smaka på sötsaker och det var en riktig höjdare. Allt var blått efteråt.

Philip fick som sagt så otroligt mycket fina presenter, tänka sig vilka snälla människor vi känner.

Ett par rader måste skrivas om vad som har försiggått idag också. Vi bestämde oss för dinosarieutställning här i Norrköping. Blev lite som ett barn på nytt, riktigt intressant det där.

Philip kan visserligen inte säga annat än "mamma" men lite skrattretande var det allt när han börjar peka på detta skelett och skrika "MAMMA".
Vi avslutade dagen i Norrköping med lunch på ett utefik.

Min dag gjordes då jag hörde en kvinna fråga sin man om han sett den söta lilla pojken och syftade då på Philip.

Det är min kille det!

Update

Gårdagen blev så jäkla lyckad. Har haft full upp innan och inte tid för en redogörelse nu heller i bild och text. Men ikväll så! Glöm inte att titta in då!

Chocolate chip cookies

Något gym blev det inte idag, med ett par mil på cykel blev det åtminstone... pga dåligt samvete och kryp i kroppen.

Annars har jag fortsatt och bakat, syns i HELA köket när jag far fram. Jag provade ett för mig nytt recept idag, riktigt trevliga kakor, bättre en köpekakor. Ett stort glas mjölk till sedan är de försvinnande goda.
Jag tog receptet från baka.se men jag tyckte att receptet var ruskigt dåligt skrivet så jag gör om det.

Chocolate Chip Cookies
ca 50st

2½ dl flytande smör
2½ dl socker
2½ dl farinsocker
2 ägg
1 tsk vaniljsocker
6 dl havregryn
5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
½ tsk salt
200 g mörk choklad

Gör såhär:
Blanda smör, socker och farinsocker. Tillsätt ägg och vaniljsocker.
Mixa havregrynen och blanda i äggsmeten. Blanda mjöl, bakpulver, bikarbonat och salt. Häll även detta i äggsmeten och blanda väl.
Hacka chokladen grovt och rör ner den i äggsmeten.
Rulla till små (golfstora bollar) och lägg rätt så glest på en bakpappersklädd plåt.
Grädda i mitten av ugnen i 8-10 min på 180 grader.

Tips!
Gräddningen går snabbt mot slutet, riktigt snabbt! Jag satte timern på åtta minuter och höll sen ett falköga på kakorna. Tryck inte ut kakorna utan låt dem ligga som bollar på plåten.
Går inte att betona nog att kakorna ska ligga glest, de sväller rejält och det är inget roligt när de går ihop med varandra. Jag lade nio kakor på varje plåt och det såg ut såhär:

Resultatet!

Natti

Min smärtgräns går vid tio på kvällarna, då vill jag sova. Vad som har hänt ikväll vet jag inte för nu ligger jag här, rastlös. För lite motion skulle jag gissa på.
Morgondagen kommer först bjuda på träning inne i stan följt av ännu mer bakande. Jag ska prova lite nya kakor så det blir kul. Förhoppningsvis blir de bra på första försöket också. Kakor är inte min starka sida, jag är bättre på matlagning. Brukar till och med ha större tur med tårtor. På kvällskvisten imorgon skulle en promenad, grillat och ett glas rött sitta fint. Mina planer det. Härligt!

Vilken dag!

Började hurtigt i förmiddags med en promenad, städning och bak. Dumlekakor, enkelt men djävulskt gott, går absolut inte att misslyckas med. För att göra det hela till lite mer utav en utmaning använde jag fasta formar. Skulle jag aldrig ha gjort, fick inte ut de små rackarna och det blev en dubbel sats dumlekakor i sophinken.

Senare på dagen gav sig hela familjen iväg för att handla tårttillbehör i Linköping och köpa mer ingridienser till de där jäkla (otroligt enkla)kakorna. I butiken får vi veta att det är beställning på marsipanen. Jaha, vad ska man göra? Det får bli en tripp till på fredag.
Vidare till Konsum för att köpa mjuka aluminiumformar. Men något sådant visste inte den unga tillförfrågade tjejen vad det var. Men den gamla gubben kunde informera oss att aluminiumformar inte längre fanns kvar i deras sortiment.
Till Ica... SLUT!
Slutligen, på Willys hittade vi vad vi sökte och kunde äntligen åka hem.
Nu sitter jag här, med mat i magen och ska snart ta ut den sista plåten med perfekta dumlekakor.