Jag tog helt slut idag, någon drog ur strömmen eller batterierna laddades ur Kalla det vad ni vill.
Philip har blivit beviljad en dagisplats så idag har vi varit och tittat på lokalerna och pratat med fröknarna. Den kvinnan jag pratade med var väldigt trevlig och verkade sympatisk och pedagogisk. Barnen var
väldigt söta, jaghade halva avdelningen runt omkring mig som ville klappa på Philip.
Dagiset låg i en liten skogsdunge så utegården var ju perfekt! Men insidan... barnen bryr sig antagligen inte om att allt såg väldigt slitet ut men jag gör det! För det var verkligen nergånget och jag tycker synd om personalen eftersom ingen verkar vilja slänga åt dem lite pengar för att rusta upp dagiset med. Men jag antar att det inte är hur ny renoverat det är som är viktigast...
Han ska skolas in i mitten av augusti så det är väl lika bra att tacka ja till denna plats,annars vet vi ju inte när vi får en plats. Man kan ju alltid byta till vad som blir lämpligast beroende på var jag får jobb. Ingenting jag vill göra heller när Philip har rotat sig men samtidigt vill jag ju att han ska ha det bästa.
Jag vill ha ett dagis med toppenbra fröknar och bra miljö.Men förutom den slitna ytan verkade förskolan väldigt trevlig så det blir nog bra... hoppas jag.
Tufft det här. Med handen på hjärtat vill jag inte riktigt släppa iväg honom än. När jag såg en del av de mindre barnen mysa i sin frökens knä blev jag enbart ledsen, av helt själviska skäl.
Jag vill ju vara det knä som Philip ska mysa i. Jag är nog inte så duktig på det skrivna ordet för jag kan inte ens börja beskriva hur hemskt det känns. Fruktansvärt hjärtkrossande!
Men jag kan inte heller sticka under stol med att jag tycker att det ska bli roligt och spännande att börja jobba. Blir helt klart ett upplyft för hushållskassan och en hel massa roliga saker vi kan göra när vi är lediga.
Kan jag inte ta med mig Philip till jobbet? Kanske inte.
Det blir nog bra när vi väl kommer in i karusellen och jag märker att Philip ändå tycker att mamma är bäst.
Usch, nu blev jag ledsen igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar