Välkommen in i mina tankar och funderingar kring livet i stort. Mycket bebis, mycket viktsnack och en massa härlig vardag.

tisdag 19 oktober 2010

Räknar ner till min tilltänkta man kommer hem

Om ett par, tre timmar är jag inte längre gräsänka. Det ska bli skönt att ha sambon hemma igen, nu har jag fått nog av egentid, det hade jag iof fått redan efter bara ett par timmar själv.
Allt och ingenting har Philip och jag haft för oss här hemma. Gårdagen blev väldigt produktiv, någonting som man inte kan beskylla idag för. Jag började hurtigt med tvätten idag men någonstans på vägen rann allt ut i sanden.
Igår däremot tog jag och Philip oss iväg till gymet. Vilken ångest jag hade, jag ville verkligen inte samtidigt som jag visst vill och vet att jag mår bra utav att få utlopp för allt som byggs upp inom mig.
Det gick så bra att gymma med Philip när han bara var någon månad för då satt han och sov hela tiden i bilbarnstolen. Nu passade jag på att åka på förmiddagen då han ändå brukar sova ett par timmar.
Och visst somnade han så får vi satte oss i bilen, sekunden jag satte ner honom på gymmet öppnade han naturligtvis sina små ögon och ville absolut inte somna om. Vad ska man göra? Jag körde på snabbt som satan och fick en hel timme innan han blev less på att bara sitta och titta. På den timmen hann jag med hela kroppen. Onödigt för mig att dela upp kroppen då jag aldrig kommer iväg men gårdagens pass dög nog det med för det känns ordentligt idag.

Även fast jag har varit ensam här hemma har jag blivit ordentligt bortskämd. I fredags kom Robban hem med ett halsband till mig. Morgonen hade väl börjat lite knackligt och vi gick mest runt och gnällde och surade på varandra. Men vem kan fortsätta vara sur och tvär när man får presenter? Så länge det glänser lite är jag lättköpt.
Vad jag inte visste i fredags var att min älskling också hade köpt ett armband till mig som han gömt i min underklädeslåda. Tanken var att detta skulle avslöjas när vi sa god natt till varandra igår kväll, men då sov jag... Istället hade jag ett fint sms som väntade på mig imorse där gömstället uppdagades.
Överraskad blev jag minsann! Han är fin han, min karl.
Det slår mig då och då hur otroligt lyckligt lottad jag är.

1 kommentar:

  1. åh, jag älskar att köpas ;) fina dyra presenter vill jag ha.. Eller resor ;) du får se till så att Robban delar med sig av att gömma i underklädeslådan till Nicklas ;)

    SvaraRadera