Jag har fått höra att det kanske kan låta lite väl perfekt här på bloggen ibland och när jag tar en snabbtitt genom inläggen stämmer det nog rätt bra. Det är en del negativa, gnällinlägg hos mig ibland men oftast verkar allt gå i skimrande rosenrött vilket livet så klart inte är. Jag kanske borde vara mer "ärlig" i mina inlägg eller åtminstone skriva om variationerna men samtidigt tycker jag att det är så mycket roligare att skriva när någonting är bra istället för att sitta och ösa ur mig hur svårt livet kan vara ibland.
Men om det kan vara till någon tröst för er som hatar att jämt läsa om lyckligt lull lull så är det inte alltid så lätt att rätt snabbt ha gått ifrån att bara behöva bry sig om sig själv till att ha en hel familj att ta hänsyn till.
Det kan också vara svårt och jobbigt att varannan vecka gå från att vara tre i familjen hemma till fyra, det kan vara en ordentlig omställning ibland.
MEN det spelar ingen större roll hur tufft livet kan kännas ibland för de bra stunderna tar ändå överhanden. Lika svårt som det kan vara att anpassa sig från tre till fyra är det oftast ännu roligare att vara alla fyra hemma, särskilt när vi börjar hitta de verktyg som krävs för att det ska fungera och att alla ska må bra.
Jag kan helt ärligt säga att jag inte hade en susning om vad jag gav mig in i men jag skulle heller aldrig välja annorlunda ifall jag fick chansen.
Ett väldigt bra och perfekt ögonblick var t.ex. förra veckan när vi satt alla fyra på golvet istället för i soffan och tittade på Inception. Ett annat var igår när Robban upptäckte att första tanden på Philip hade spruckit upp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar