Hur kunde jag vara så extremt korkad att jag inbillade mig att jag skulle sluta äta godis? Hur kom jag ens på idén att sluta? Igår kändes skälet om ett för stort midjemått som en riktigt dum idé till att sluta äta godis, så det blev härliga 5hg lösgodis framför tv:n på kvällen.
Vad dumlycklig jag blir av godis och det lyckan sitter i. Jag vaknade glad med ett godisbegär som äntligen var stillat efter tre veckor, ställde mig framför spegeln med min granskande blick och konstaterade att jag inte ser så jäkla pjåkig ut ändå.
Må hända att det är flera tusen kalorier jag stoppar i mig iform av lösgodis, men vet ni vad?
Det är helt klart värt det!
Tjoho! Vilken härlig insikt!
SvaraRaderaHej på dig! Såg att du lagt upp om bloggen på facebook och var bara tvungen att kika in. Passar även på att gratulera till din fina pojke, tiden går fort!känns som vi nyss var på Haluxa. Ha d fint!
SvaraRaderaSandra:
SvaraRaderaGlad att du tagit ditt förnuft till fånga så att jag åter igen kan inkludera dig i min vänskapskrets ;)