Då var sprutan avklarad och den gick så mycket bättre än vad jag hade föreställt mig. Visst blev han ledsen när han fick sprutorna i sina små ben men han lät sig tröstas väldigt fort. Efter andra sprutan blev han lite dåsig och trött och myste in sig ordentligt i min famn. Ett par minuter tog det bara innan han gav pappa ett stort leende, lite groggy men ingen skada skedd.
Sedan har han nästan bara sovit, han vaknade för några timmar sedan och ville ha mat och sedan satte gråten igång. Han var helt otröstlig, ingen feber men han hade antagligen ont i sticken så han fick en alvedon och när den började verka lät han sig vaggas till sömns.
Lilla vännen... nu ligger han och sover igen. Jag hoppas bara att han kan sova inatt så att han inte ligger och har ont. Förutom att han var otroligt duktig idag har han växt så det knakar, jag kan inte förstå att det kan ha gått så fort.
5952g och 61,7cm, det är min stora kille det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar