För att jag inte ska känna mig allt för ensam och avundsjuk försöker jag lyxa till det lite här ikväll men god mat och god stämning.
Middagen var så enkel som den bara kan bli men så fruktansvärt god! Pasta med chilipesto, sockerärtor och vitlöksstekta schampi.
Om inte det är vardagslyx så vet jag inte, Philip fick nöja sig med spaghetti och köttfärsås men det gjorde han så gärna.
Orginalversionen av Phantom of the Opera strömmar ur högtalarna, det var längesedan jag lyssnade på den så jag hade nästan (men bara nästan) glömt bort hur otrolig den är. Blir alldeles rörd och får rysningar, särskilt när man får höra fantomen första gången och när Christine tar av hans mask. Helt otroligt...
Om det är någonting jag verkligen vill göra innan det är dags att dö så är det att åka till New York och se föreställningen. Helst nu... men någon dag så.
Det är tur att jag inte har högre drömmar än så för om jag ska vara positiv är just denna dröm egentligen otroligt lätt att nå. Barnvakt och lite cash sedan är det packat och klart.
När lilla prinsen har somnat väntar mina axlar på en omgång med fria vikter sedan fortsätter lyxet, antagligen med popcorn och en god bok... eller mitt broderi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar