Hela min dagsplanering sket sig i och med att bilen inte ville göra det jag ville att den skulle göra. Så spinningen jag skulle på ikväll fick utgå... Men jag hann med det viktigaste idag, fast jag tyckte nog att träningen var rätt viktig.
Istället ska jag försöka satsa på Bodystep på torsdag kväll, MÅSTE verkligen komma iväg för jag VILL!
Men ändå måste jag erkänna att det var lite skönt att inte komma iväg, jag får så otroligt dåligt samvete när jag ska åka bort någonstans själv. Brukar sällan vara problem för Robban att jag åker men ändå sitter jag mig och inbillar irritation i hans röst fast den inte finns där. Jag känner mig otroligt skuldmedveten vilket absolut är någonting jag måste komma över för det sitter enbart i mitt huvud och jag vill inte ha det så.
Jag förstår precis vad du menar, det sitter ju bara i våra huvuden. Dumma skuldtankar! Vi är ju mer än värda att få lite egentid och karlarna klarar sig ju faktiskt alldeles ypperligt den lilla stund vi är borta... Varför är det då så förbannat svårt att fatta det egentligen?!
SvaraRadera